Nordkoreas påstådda kärnvapenprovsprängning kom betydligt tidigare än vad de flesta förväntat sig. Landet har en tradition av att utnyttja en kraftig retorik för att positionera sig inför förhandlingar. Den här gången hann förhandlingarna knappt ens börja innan målet med dess tillblivelse, förhindra provsprängningen, var ouppnåeligt.
Världens alla tankesmedjor och nyhetsredaktioner går för högvarv och den stora frågan rör givetvis omvärldens reaktioner. Ett fullskaligt krig mot Nordkorea har flera gånger förts på tal, inte minst i samband med Irakkrigets legitimerande, men tycks verka mer rimligt bland journalister än politiker – för att inte tala om militärer.
En militär lösning på problemet är otänkbar. Scenariot har prövats i otaliga krigsspel vid alla amerikanska militära staber sedan Koreakrigets slut och gemensamt för dem alla är oacceptabla förluster. Gränsen mellan nord och syd tillhör historiens mest befästa områden, under årtionden har fortifikationerna förstärkts och vapenskramlet får stundtals absurda proportioner.
Ett amerikanskt angrepp, vilket är det enda över huvudtaget tänkbara, föreslås komma i form av missilattacker mot kända kärnteknologiska faciliteter. Kapaciteten för ett sådant angrepp finns i dagsläget, dels i form av flygvapen som har en räckvidd och prestanda nog att leverera en begränsad attack, men antagandet att det finns ubåtar väl inom aktionsradie är heller inte obefogat. En mer omfattande missilattack, vilket bedömt skulle krävas för att slå ut det nordkoreanska atomprogrammet, kräver närvaro av minst ett hangarfartyg. Bara två, USS Kitty Hawk samt USS Enterprise, är operativa i dagsläget och den senare redan fullt uppbundet i operation Enduring Freedom. Kitty Hawk ligger i sin hemmahamn Yokosuka i Japan och är därmed, uppskattningsvis, mer än en vecka från den koreanska halvön.
Vi kan därmed konstatera att ett omedelbart militärt svar på sprängningen inte är praktiskt trolig. Ett amerikanskt angrepp skulle högst sannolikt vedergällas av den Koreanska Folkets Armé (KFA) enligt väl inövade mönster. Det finns ingen flexibilitet i en kvantitativ krigsmakt som KFA – ett angrepp mot landet utlöser en fixerad krigsplan. I det här fallet innebär det att 10 000 tals välbefästa artilleripjäser överöser mångmiljonstaden Seoul med granater. Det skulle ta timmar att fullständigt ödelägga staden och en av regionens mest betydelsefulla ekonomier – dagar för den amerikanska motåtgärden att tysta bombardemanget.
Oförmågan att föra en proportionerlig väpnad kamp utesluter alla militära försök att oskadliggöra Nordkoreas kärnvapenambitioner. För tillfället utgör landet inget militärt hot mot USA – det är ett mycket stort steg mellan att framställa en lyckad fission och att förmå leverera den interkontinentalt som ett vapen. Så länge den förmågan inte uppnåtts anser jag inte att det finns någon risk för att detta politiska förhandlingsspel får en militär lösning.
Vi vet dock att Nordkorea har aspirationer på leveranssystem för kärnvapen – en önskan som delvis är uppfylld. Missilerna finns där för att nå Japan idag – räddningen är att anordningen som används vid en provsprängning väger 100-tals ton och är mycket långt ifrån de sofistikerade missilburna laddningar som är mer än hundra gånger mindre. Många år av förhandlingar kvarstår innan den förmågan är uppnådd och först då kan en preventiv attack komma att övervägas.
Länkar:
Marine Corps Intelligence Activity – North Korea Country Handbook (pdf.)
Aircraft Carrier Location
USS Kitty Hawk (official)
USS Enterprise (official)
