Miljö, säkerhet och Burma
Under söndagen (11/5) rapporterades nästan 30,000 döda och 30,000 saknade. Hjälporganisationer varnar för att 1,5 miljoner människor kan gå mot samma öde i sviterna av cyklonen som drabbade Burma för nio dagar sedan. Avsevärd kritik riktas mot juntan som vägrat låta utländska hjälporganisationer skicka förnödenheter. Det läget ser ut att förbättras. I en artikel i brittiska BBC kan man läsa något som inte frekventerar medierna nämnvärt, nämligen mangrove som naturligt skydd eller kanske mer avsaknaden av växten. Miljöförstöring, landåtervinning och ekonomiska intressen har fått många av världens länder att drastiskt skövla mangrove genom åren. Det har visat sig kosta liv.
Mangroveskog är en annorlunda växt. Den trivs bäst där saltvatten och sötvatten möts. Den har förmåga att stå emot tidsvattenkrafter, höga saltvatten halter och låga syrenivåer samt erbjuder habitat för mängder av arter. Mangroveområden erbjuder också bränsle för matlagning och annan träkol. Slutligen har mangrove också visat sig effektiv som naturligt “eko”-skydd mot naturkatastrofer. I synnerhet efter Tsunamin var mangroveskogens möjligehter på tapeten. I en rapport från International Union of Conservation for Nature (IUCN) beskrevs den positiva effekt som mangrove kan ha i kampen mot klimatförändringar.
De senaste 50 åren har över en tredjedel av världens mangrove försvunnit. Det största hotet från människan kommer från räkfarmer som visat sig lukrativa inkomstkällor för många utvecklingsländer. Utvecklingen av räkfarmer ser ut att fortsätta och således också skövlingen av mangroveskog. Inverkan från klimatuppvärmingen måste också tas med i beräkningarna, med högre vattennivåer, kraftigare stormar och större skiftningar i temperatur som resultat. Effekter som alla kommer ha förödande konsekvenser för kustområden. I takt med att stormar blir både vanligare och kraftigare samt att risken för större flodvåger ökar blir mangrovens relevans tydligare. För det är i synnerhet som våg- och översvämningsskydd som träden gör nytta ur en säkerhetssynpunkt.
Huruvida Burma kunde ha klarat sig bättre om mangroveskogarna inte omvandlats till räkfarmer är något man kan spekulera om. Men faktum är att en fallstudie i Sri Lanka efter Tsunami-katastrofen jämförde två byar, en med och en utan mangroveskog. I den utan mangrove dog 6000 människor, i den med mangrove dog 2.
Mangroveskövling är ännu ett fall där ekonomisk utveckling åsidosätter miljöhänsyn. Som vanligt är det också utvecklingsländer som drabbas hårdast. Men statistiskt sett går det ju bra. Räkfarmer är ett ovanligt lyckat företag för utvecklingsländer att skapa ekonomisk tillväxt. Det finns två viktiga läxor att lära ur denna lilla artikel. 1) Människan måste förstå att vi är beroende av vår naturliga miljö. Ekonomisk vinning som degraderar mlijön må se bra ut i statistiken, men i det långa loppet förlorar människan alltid på att förstöra miljön. 2) Ekonomisk utveckling måste göras smart. U-länders rätt till ekonomisk utveckling är imperativ men den kan göras med miljöpåverkan i åtanke. Ofta finns både teknik och kunskap som måste leveras av de länder som besitter dem.
Länder som Bangladesh har insett mangrovens betydelse och återplanterar plantor med avsikt att bygga upp den “bio-sköld” som en gång fanns. Det finns otroliga synergieffekter möjliga i samband med mangroveskogar. Kanske något för hjälporganisationer att tänka på efter att den direkta katastrofen i Burma är över.
läs mer om ekosystem och mänsklig säkerhet här