USA. Landet vi måste tycka till om och förhålla oss till. Även om supermaktstatusen fått sig en törn så lämnar landet ingen oberörd och globaliseringen tvingar oss att bry oss. Ta bara fallet med irakiska flyktingar i Ronna där USAs agerande har direkt inverkan på vår inrikespolitik. USA har ett fruktansvärt rykte i många delar av världen, inte minst vår egen.
The Washington Note kommenterade och gjorde idag sina läsare uppmärksamma på en kort artikel skriven av Anne-Marie Slaughter. Artikeln gjorde en uppställning på fem punkter som skulle förbättra USAs rykte i världen. Dessa ger en bra sammanfattning av några av de viktigaste områdena där USA måste agera. Vidare skriver Slaughter att mycket av anti-amerikanismen kommer att finnas kvar; det handlar om amerikanarnas (speciellt administrationens) inställning till det exceptionella med USA. Amerika måste släppa sina ambitioner att försöka påtvinga liberal moral och istället agera ledstjärna och inspiration till resten av världen. Punkterna innefattar mycket bra men som vanligt finns det en övertro till USAs förmågor.
Slaughter skriver att:
- Guantanamo måste stängas och en code-of-conduct måste kommas överrens om när det gäller förhör av terrormisstänkta.
- Skapa och gå med på ett handelssystem av koldioxidutsläp samt sätta upp mål för sänkning av utsläpp.
- Skriva på det sk Comprehensive Test Ban Treaty:t samt påbörja, i samförstånd med andra kärnvapenstater, nedrustning av kärnvapen.
- Öppna upp för säkerhetsreformen och ge plats åt diskussioner som innefattar Brasilien, Indien, Japan, Tyskland, två afrikanska länder och åtminstone ett stort muslimskt land.
- Skapa fred mellan Israel och Palestina, eller åtminstonde ge processen ett ärligt försök.
Scott Paul, en kommentator på TWN utvecklar punkterna och skriver att Slaughter troligtvis skulle gjort det samma i mån av tid. Han säger också att han kanske skulle inkludera dessa punkter bland sina 10 punkter. Det är här jag är böjd att hålla med. Det finns flera andra punkter att inkludera för att återfå någon form av trovärdighet.
- USA måste höja sin profil i hjälpsammanhang. Den låga siffra, i synnerhet i jämförelse med militära utgifter som läggs på bistånd är försvinnande liten. Den ociviliserade inställningen att mer vapen, mer våld och rädsla förbättrar världen står i skarp kontrast till utvecklingen i Europa där EU visat hur samarbete över gränser har otroligt gynnsamma effekter. USA visar här nästan på en efterbliven attityd.
- Mulltilaterala kontrakt och miljöer måste prioriteras. FN bör vara forumet för de flesta mellanstatliga dispyter och andra koalitioner bör vara internationellt representabla. Koalitioner likt den i Irak där medlemmar ibland tvingats genom morötter och piskor är löjeväckande för omvärlden.
- Sann frihandel måste föregås med goda förebilder och borttagande av tullar och subsidiering på tex bomull är av yttersta vikt. En verklig frihandel skulle göra med för utveckling i u-länder än någon biståndsbudget någon gång kommer åstakomma.
Fler punkter bör inte vara omöjliga att komma på men det finns nog några ”quick-fix” områden som USA borde kunna visa framfötterna bättre i. Den första är, som Slaughter skriver, Israel/Palestina konflikten. Den andra är ett raticifierande av Kyotoprotokollet och slutligen visa på ledarskap i omhändertagande av Darfur-konflikten.
Nästan alla punkter och områden återsyftar till både åskådaren och objektets problem med USA. USA är inte allsmäktigt och Irak är dess profet. I Irak kulminerade USAs arroganta och aggressiva omvärldsanalys. Den snabbaste lösningen på USAs image inför omvärlden hade varit en lösning, lyckad avslutning på kriget och demokrati i Irak. Men bataljen har visat världen två saker: 1) USA gör som de själva vill (som vi redan visste). 2) USA är inte allsmäktigt och kan inte få sin vilja igenom i alla lägen (vilket vi inte var helt säkra på). Vi har förstått att supermakten är en falnande stjärna och Irak är det yttersta beviset och det yttersta problemet för en förändrad inställning till USA.
Genomgående i Slaughters punkter är en övertro till vad USA kan göra. USA kan inte stoppa konflikten i Israel. USA kan inte få till en reform av Säkerhetsrådet. USA kan inte nedrusta ensamt. Vad USA kan göra är att agera i multilaterala forum och trycka på, men inte ensamt lösa världens problem. Denna inställning är både aktören (USA) och betraktarens (omvärldens) problem.
En fortsatt orolig situation i Irak kommer sätta käppar i hjulet för en förändrad inställning till USA. Eftersom USA visat sig oförmögna att påverka situationen till det bättre är således dess öde i andras händer. En konstig slutsats om ett land som ska stoppa krig, klimatförändring, fattigdom och nukleärupprustning.
