Under söndagen (11/5) rapporterades nästan 30,000 döda och 30,000 saknade. Hjälporganisationer varnar för att 1,5 miljoner människor kan gå mot samma öde i sviterna av cyklonen som drabbade Burma för nio dagar sedan. Avsevärd kritik riktas mot juntan som vägrat låta utländska hjälporganisationer skicka förnödenheter. Det läget ser ut att förbättras. I en artikel i brittiska BBC kan man läsa något som inte frekventerar medierna nämnvärt, nämligen mangrove som naturligt skydd eller kanske mer avsaknaden av växten. Miljöförstöring, landåtervinning och ekonomiska intressen har fått många av världens länder att drastiskt skövla mangrove genom åren. Det har visat sig kosta liv.
Mangroveskog är en annorlunda växt. Den trivs bäst där saltvatten och sötvatten möts. Den har förmåga att stå emot tidsvattenkrafter, höga saltvatten halter och låga syrenivåer samt erbjuder habitat för mängder av arter. Mangroveområden erbjuder också bränsle för matlagning och annan träkol. Slutligen har mangrove också visat sig effektiv som naturligt ”eko”-skydd mot naturkatastrofer. I synnerhet efter Tsunamin var mangroveskogens möjligehter på tapeten. I en rapport från International Union of Conservation for Nature (IUCN) beskrevs den positiva effekt som mangrove kan ha i kampen mot klimatförändringar.
Jag återvänder till Sverige för en kort visit från mitt nuvarande hemland. Redan på Öresundståget kastas jag in i 
Komplext är ett av de vanligare orden man stöter på i artiklar om miljö och säkerhet. Jag gillar inte alltid ordet, det ger en en känsla av oöverskådlighet. Men efter att ha skummat igenom Carl Bildts 
Sydsvenskans ledararsida (Nyårsafton 2007) är den senaste av många (tidigare behandlat av Den nya världen 
