Burma

Hur skriver man en faktaspäckad, intressant, analyserande och tänkvärd artikel om Burma? Alla vet samma saker och jag har inget nytt att komma med, men Nya Världen ska kommentera världen och jag skulle skämmas om vi inte ens nämner dessa grova övergrepp mot de mänskliga rättigheterna som länge har pågått i landet och nu har förts upp till ytan genom munkarnas demonstrationer. Detta blir således en summering.

Militärjuntan i Burma har nu bestämt sig för att fortsätta på den sedan länge inslagna odemokratiska vägen.
Minst tre personer varav två buddistmunkar dödades idag när de försökte protestera mot militärjuntan. Burma är ett extremt isolerat och fattigt land idag, trots goda naturtillgångar. Juntans ledare Than Shwe visar upp häpnadsväckande likheter med skogstokiga diktatorer som Kim Jong Il och Turkmenbashi. Vi har den totala bristen på insikt om folkets lidanden, vi har den enorma egocentrismen och upphöjandet av den egna personen till minst sagt mytiska proportioner och vi har intoleransen mot all sorts protest. Fredspristagaren och den demokratiskt valda ledare för Burma, Aung San Suu Kyi sitter alltjämt i husarrest, något som världens ledare har fördömt länge.

Dessa dagars protester i Burma kunde ha blivit annorlunda, det kunde ha blivit början till en förändring, detta tack vare att det var de annars relativt skyddade buddistmunkarna som började protesterna. Tyvärr har dagens händelser visat på ett slut av munkarnas beskyddade tillvaro. Förra gången en liknande protest började, då med studenter som ledare besköt militärjuntan runt 3000 personer. Hittills har 2007 års protester inte nått dessa proportioner, men det kan när som helst hända.

Vad kan då göras? Det internationella samfundet måste väl nu agera, Kofi Annans ”Responsability to Protect” kan här användas och komma till allmän kännedom på ett utmärkt sätt. Hittills har Ban Ki-Moon uttalat sig flertalet gånger om hur allvarlig situationen är och idag skickar han dit sitt speciella sändebud för Burma (eller Myanmar som man säger i FN, landet själv bestämmer alltid hur de vill bli titulerade…) Ibrahim Gambari. Även MR-komissionären Lousie Arbour har uppmanat juntan att inte skada de fredliga demonstranterna i landet.

Human Rights Watch uppmanar FN:s Råd för mänskliga rättigheter att i sin tur uppmana Burmas allierade att agera. Brad Adams, Asienansvarig hos Human Rights Watch hävdar att dessa länder, däribland Kina, Thailand, Indien och Ryssland är de enda som de burmesiska ledarna skulle lyssna på.

Tänker världen nu sätta ner foten? Och vem kan göra det? Kommer vi årskrönikor 2007 skriva om en ny orange revolution, att munkarnas protester blev början på det burmesiska folkets frihet? Eller kommer 26 september bli ännu en dödens dag att skriva in i världens kalendrar?