New York Times nätupplaga kör idag en artikel om Södertäljes mottagande av Irakiska flyktingar:
”About 9,000 Iraqis made it to Sweden in 2006 — almost half of the 22,000 who sought asylum in the entire industrialized world. This year, when the United States has promised to take in 7,000 Iraqis, around 20,000 are expected to seek asylum in Sweden.”
Dagens Nyheter hade en liknande artikel för några dagar sedan, där frågan sattes i DN-perspektiv:
”- Det är inte värdigt ett rikt land som Sverige att ha ett mottagande som ser ut på det här sättet, säger Anders Lago (kommunstyrelsens ordförande (s)). Det är inhumant både mot dem som redan bor här och de nya som kommer hit.”
Flyktingfrågor är ofta infekterade av ansvarsproblematik. Sverige måste kunna ta bättre hand om de flyktingar som anländer. USA måste vara berett att ta emot fler flyktingar från ett krig de själva initierat. EU måste bli bättre osv…vem bär det yttersta ansvaret eller finns det ett kollektivt ansvar för krigets offer?
Artiklarna visar ytterst, ännu en gång, på hur den nya världen är djupt ömsesidigt beroende. Iraks sak är Sveriges, USAs sak är Iraks och Sveriges sak är USAs. Lösningen: Samarbete, samarbete, samarbete.
Fler tips: Ronna – Lilla Bagdad
Pingback: Den nya världen » Blog Archive » USAs falska spegelbild.